Riksnyheter



Besök hos ungdomsfängelset i vår vänort Cesis i Lettland i Juni 2005

post

Nytt flygplan



Lördag 4 juni

Utresa från Skavsta flygplats 14.45 med Ryanair till Riga.Knökfullt på planet som bara var några månader gammalt. Ankomst Riga 16.55.

Vi hämtades av kyrkorådets ordförande i Cesis (Cēsis), Jānis Balevičs och efter en och en halv timme var vi framme.



post

Några ur skolkollegiet



Snabbt upp på rummet i det hotell som församlingen har, för att direkt fortsätta till Meža skola där vi skulle äta middag tillsammans med skolledningen.

Ett kärt återseende. Mycket att prata om.

Sen återfärd till kyrkans hotell.





post

En av körerna i aktion



Söndag 5 juni

Frukosten intogs på ett kafé i närheten.

Gudstjänst från 11.00 till 13.30. Otroligt många människor i kyrkan, med vårt mått mätt.

Prästen Didzis Kreicbergs hade dagen till ära assistans av förre prästen Krists Kalins som för närvarande har hand om den Lettiska församlingen i Boston, USA.

post

Nattvarden med köande församlingsmedlemmar



Gudstjänsten är lång, mycket beroende på att efter en timme går man fram och ställer sig i ring runt altaret, och blir där välsignad, det blev sex omgångar innan alla blev välsignade.

Sedan fortsätter gudstjänsten ytterligare 45 minuter då det är dags för nattvarden.

Även då i sex olika grupper. Även barnen får vara med, men de får givetvis inte vin.

Medan man väntar på att få komma fram, faller de flesta ner på knä bakom de som gjort så vid altarringen.

post

Linda och Krists Kalins berättar om hur de har det i USA



Efter det att gudstjänsten var avslutad fick vi komma fram och utdelade då tre stipendier till medlemmar som speciellt hade utmärk sig.

Sedan var det kyrkkaffe och ett av stipendierna gick till den så kallade Damklubben (de damer som alltid ställer upp och ordnar allt det praktiska, helt ideellt) som hade bakat, kokat kaffet mm.


post

Målvakten räddar



Eftermiddagen var jag och såg på en turnering i hockey-bocky i den nya idrottshallen.

Det var lag från hela Lettland där.

Fascinerande att se hur duktiga barnen är och vilket bollsinne de har.






post

Middagsgäster



Middagen avåts i ett nybyggt konferenshotell "Laimes ligzda", mycket vackert inrett.

Damklubben hade även här fixat till det hela. Krists Kalins som också var med berättade att detta tidigare hade varit deras släktgård och många gamla fotografier vittnade om den svunna tiden.

Sen kväll innan vi kom hem.

post

Rektor Egon Bush och Inese Alda i samspråk en två från vår församling



Måndag 6 juni

Frukost på kaféet.

Ett par timmars fritid innan det var dags för lunch på Meža skola som officiellt var stäng.

De flesta barn hade sommarlov utom ett tiotal som fick lov att ta igen (läsa ikapp) det de ej hade lärt sig under vårterminen.



post

Litet vitrinskåp med utställda föremål



Lärarkollegiet var med som vanligt och återigen diskuterade vi likheter och skillnader i våra skolsystem.

Vi förevisades alster i keramik som eleverna hade gjort.








post

En del av de föremål som de intagna ungdomarna har gjort. Ej till försäljning



Vi hade fått tillstånd att besöka ungdomsfängelset i Cesis.

Här placeras alla pojkar som är mellan 15-21 år från hela Lettland. Det för flickor ligger i Riga.

Vi fick vänta en halvtimme innan vi vart insläppta.

Våra pass fick vi lämna hos vakten samt mobiltelefonerna.

Själva insläppet var ej så trevligt.

post

Starkströmsstängslet mellan palissanden och det närmaste stängslet



Vår guide var vice fängelsechefen Raimonds Robertsons, tillsammans med en kvinnlig kontaktperson från röda korset.

Hela anläggningen gjorde en deprimerad.

Den hade alltid används som ungdomsfängelse och gick tillbaks ända till Tsar Nicolaj’s tid.

En hög grå palissad omgav hela anläggningen som ligger i centrala Cesis.

För säkerhets skull, även ett elektriskt stängsel med starkström.

Man fick assiationer till en annan tid.

Inte nog med det, ett högt vakttorn som bevakade de två grindarna ut och det var bemannat dygnet runt.

post

Del av sovlogementet, medlem från Tyresö församling begrundar det hon ser



Logementet är i två våningar med två stora salar på varje våning.

I varje sal är 25 ungdomar inhysta.

Det flesta ligger itvåvåningssängar och några klädskåp som i lumpen i Sverige existerar inte.

De äger ingenting.

På ena kortväggen har man försökt göra det lite hemtrevlig, med tre enkelsängar, vika troligen används av de som snart ska släppas fria.

post

Myshörna?



Inom anläggningen finns det skola, så att de kan bli färdiga med grundutbildningen.

Tentamen görs med eskort av väktare på kommunal skola.

5-6 datorer finns också, det är ett företag som har sponsrat dem, med de vanliga office-programmen installerade.

De har ej tillgång till internet och följaktligen ej heller någon e-post adress.

post

En av ungdomarna förevisar logementet för oss



Vi pratade med en av ungdomarna som berättade att han skulle friges om fyra dagar, och vi frågade om det var anordnat något för honom när han kom ut, men så var ej fallet.









post

På dessa krokar och hyllor fanns alla 25 ungdomarnas kläder



Vid mitt samtal vet vår ciceron så berättade han att återfallsprocenten är cirka 10 %.

Det övervägande antalet intagna ungdomarna sitter inne för stöld.

Det fanns ingen som hade dödat någon eller begått något våldsbrott. De flesta kommer ifrån olika barnhem runtom i Lettland, som när de "sparkas" ut därifrån inte har någon stans att ta vägen.

Deras hemförhållande består till övervägande del av missbrukande föräldrar om de ens har några.

post

En av det tiotalet skänka maskinerna



Förutom skolutbildning får de lära sig att bearbeta trä och metaller.

Samtliga maskiner i snickeriet var skänkta av svenska företag.

Innan de får börja att använda dem är det först en månads genomgång av hur man använder dem och säkerhetsföreskrifter.


post

Inifrån andaktrummet där ungdomarna har gjort all inredning i snickeriet



Ett kapell fanns också inom området och alla bänkar mm av trä hade ungdomarna själva gjort.

Vid min undran om de fick 50 tusen kronor för att måla den trista palissaden, svarade han att det fanns andra saker att lägga pengarna på.

Inne på anstalten var atmosfären avspänd.



post

Metal och träarbet som färdigstälts an ungdomarna



Vid min fråga om någon hade rymt därifrån blev svaret nej.

Den som sitter i övervakningstornet kontrolleras själv flera gånger om dygnet för att tillse att personen inte har någon bok eller tidning med sig som skulle kunna störa koncentrationen.

Vår ciceron hade besökt Tidaholmsanstalten, vilket gjort ett djup intryck på honom.

post

Blandat trä och metallarbeten.



Jag frågade också hur det var att själv vara inlåst hela dagarna, men han hade inget emot det.

Han hade jobbat här i 15 år.

Avsikten med vårt besök var att se om vi kunde hjälpa dessa intagna med kläder, så att de ej skulle behöva frysa när de släpptes ut.

Nu visade det sig att de intagna bara hade de plagg de stod i.

Vi så hur de hängde den lilla tvätt de hade på tork på fönstergallren.

post

En av vakterna och damen från Röda korset som ledsadgade oss



Nu har vi bara det delikata problemet, hur får vi över allt vi har fått.

Vi fick mycket från försvaret som ska till Cesis.

Det är till barnhemmet, natthärbärget, diakoncentrat som delar ut till alla fattiga inom området, samt till ungdomsfängelset.

Alla tar med tacksamhet mot det de kan få, för här har man inte så mycket av någonting.

post

Allt träarbete mycket välgjort. Dessa hus står i en säng som någon har gjort



Ett av transportproblemen är att ingen hyr ut någon bil eller lastbil om man ska till Lettland, Estland eller Litauen.

Alla tror att man ska sälja den svart.

Är det någon företagare eller biluthyrningsfirma i Stockholmsområdet som kan ställa upp, vore vi och säkert mottagarna mycket tacksamma.

Cesis ligger 10 mil nordost om Riga.


Efter detta besök splittrades vår grupp upp på olika arrangemang och jag passade på att titta på ett stort EU-projekt. Mannen bakom detta är en av Cesis stora affärsmän som nu vill förverkliga sina drömmar.

Det gick ut på att omdana landskapet till att bli mer anpassat för rekreation. Varje hus låg så att man inte hade någon insyn från grannarna och de låg alla vid olika små insjöar. Man räknar med att under en tioårsperiod ha byggt ett 100- tal av dessa hus.

Innovatören hade själv ritat alla hus, och på så sätt kunde han ha kontroll på hur det blir, dessutom kommer alla hus att anpassas individuellt till platsen där de ska byggas.

Vi förevisades där hur man på ett nytt sätt förbinder husen med vatten, avlopp och telefoni. För ändamålet var en tysk maskin inhyrd som utifrån en två meter djup grop borrade sig vertikalt maximalt 100 meter åt gången. Den styrdes av en dataskärm som hade alla uppgifter om avstånd och nivåskillnader inlagda i sitt minne. På detta sätt skonades naturen från fula ledningsgravar. Mycket intressant.

post

Några av middagsgästerna, från Cesis och Tyresö församlingar



Middag på Provence hotell där även delar av kommunen och kyrkans representanter slöt upp.













post

Yv från andaktsrummet på ålderdomshemmet. Det utnyttjas av alla trosinriktningar



Tisdag 7 juni

Frukost på kafféet

Vi gick runt och tittade på staden samt besökte ålderdomshemmet, där vi även besökte deras andaktsrum.









post

Ett av de tre skelett som vi såg framgrävda, rengjorda i samband med värmeinstallationen



Vi hann även med att titta på arbetet med att lägga in golvvärme i kyrkan.

I första halvan av kyrkan var det redan inlagt men i den andra halvan hade man stött på smärre bpoblem.

Man hade funnit flera skelett vid utschaktning för värmerören.

En arkeolog från Riga var där för att sköta utgrävandet av skeletten.

post

Silverpeng



Hon visade oss också en peng ifrån Sverige, den skulle enligt henne vara över 300 år gammal.

Den sista halvan av det som återstod av utschaktningen var ej ännu påbörjad, man hade blivit försenad av det man hitills hade hittat.

Under den tid som golvvärmen installeras i kyrkan, pågår verksamheten som vanligt.

Församlingsmedlemmarna är mycket engagerade i detta arbete och många av dem har även bidragit ekonomiskt till detta.

post

Försiktig utgrävning



Klockan 13 avfärd till Riga för att flyga därifrån klockan 17.20 och på Skavsta flygplats klockan 17.35.

Den lunch som vi tänkt äta i Riga fick utgå, för det var sådana köer att vi blev rädda att vi inte skulle hinna ut i tid till incheckningen.

Sen lunch/tidig middag intogs på flygplatsen.

Resan hem gick bra och vi möttes av vår kvinnliga chaufför på Skavsta flygfält.

Bilder och text, Per Carlström

Till början


Sidor under uppdatering, © JC-WebDesign